av ett dumt huvud

får hela kroppen lida.

Fick ngn extremt intelligent ide om att raka benen med resultat att jag har svidande eksem på benen nu.

Glömde visst bort (igen) att jag ej tål metallen på rakhyveln. 

Så nu kan jag inte sätta på mig kjol då strumpbyxor inte är tal om.  Jag ska nog ha på mig morgonrocken, snyggt och fint och bekvämt (yeah right)

 

Eller nåt åt det hållet.

 

 

mera glittriga ljusarrangemang

 

Jag har ett stort behov av glitter just nu i livet, kan man lugnt säga .

Kan ju vara pga de mörka korta dagarna men snart blir det ljusare.( Iaf hemma hos oss när jag har tänt alla 79 ljusen..hahhaaahaa)

 

 

Ett riktigt underbart nytt år till alla!

inför nyårs firande

köpte jag dessa fina golvljustakar

Lite festligt blir det allt!

(bortse gärna från fula vedsäcken som finns i bakgrunden, har än inte hittat nåt fint som jag vill ha som vedkorg..)  

vilken dag som helst nu

har jag tid att skriva ett nytt inlägg.

Vilken dag som helst nu…

Men jul, barn, släktingar, fotbollsturneringar, vänner  mm får ta sin tid nu.

Vad gäller guddottern så var hon funnen en stund och försvann sedan på nytt.

Jag hoppas av hela mitt hjärta att jag hinner träffa henne innan hon placeras på ett ställe långt upp i Lappland. Men jag har inga större förhoppningar just nu.

pepparkakshus

jag önskar våran såg ut så här

 

Men det gör den inte

Hon har rymt igen

min guddotter. Men förhoppningsvis behöver man inte be polisen om hjälp denna gång. Hon hade rymt till den enda vännen hon har som inte är en sk. värsting.

Hon får inte komma hem till jul. Det var planen från början men det gick inte. Och jag förstår ju ifs varför, man kan inte vakta henne 24 t,  7 dgr i veckan så hon inte kan göra illa sig själv.

Men som jag saknar henne, hon som är den sötaste lilla flickan i hela världen. Den som retar sin mamma och irriterar sin lillebror och springer och gömmer sig bakom min rygg när lillebror blir sur.

Jag kommer att träffa henne i januari eller i senast i februari. Efter mycket om och men har jag bestämt mig att åka dit. För om hon placeras i ett sk ungdomshem i Finland kommer hon hamna så långt upp i norr att det blir väldigt svårt för mig att åka dit.

Jag bara vill hålla om henne och linda in henne i bomull och röva bort henne och ta hand  om henne och skämma bort henne med allt jag kan tänka mig. Men det kan jag inte

Då hon är inte den flickan längre . Den flickan jag kommer att träffa är en mager arg aggressiv tjej med lila hår och piercingar i ansiktet. (Detta hade hon åstadkommit igår/inatt under tiden hon var på rymmen.  ) Jag vet att jag kan se igenom de ytliga saker men jag fasar ändå. 

Men jag ska tala om för henne att jag älskar henne så.

För det gör jag.

Nu gjorde jag som jag blev tillsagd

alltså skrev en lista över saker och ting jag hade kvar att göra.

För att underlätta minnet och möjligen få känna mig mindre stressad.

Så, jättebra, eller?

NEJ

Jag har tappat bort listan. Och till råga på allt, nu har jag lyckats glömma bort allt som möjligen stod på listan.

Liiite kommer jag nog ihåg. Säkert var MYCKET viktigt att sitta framför datorn i tid och otid. DET var nog den viktigaste av alla saker jag skulle ha klart till julafton.  

jag skall inte bli stressad

Så det så.

Bara för att sonen är sjuk (IGEN) och pepparkakorna och de finska jultårtorna är obakade och en hel  del av julklappar ligger bortgömda ngnstans (var har jag lagt allt?) och julpappret är nästan slut och jag bara sitter här och sliter snart håret av mig och jag ska strax laga janssons festelse vilket kan bli problematiskt då jag varken har potatis, ansjovis eller annat till den.( Jo ströbröd har jag, kan man laga Janssons med bara ströbröd? ) 

SÅ TÄNKER INTE JAG BLI STRESSAD  

den rosa faran eller min pärla

nu har jag kommit ihåg att sätta ut en bild på min underbara moppe som faktiskt fick komma ut idag trots kylan. En  liten sväng tog jag idag med denna

det började så bra

med granen.

Från dag ett hade vi (läs jag) bestämt att det bara skulle vara röda dekorationer i granen. Inget annat, lite rosetter o några enstaka julkulor.

Sen föddes sonen. De första åren hade han inte så mycket att säga till om. Han blev glad oavsett hur granen såg ut.

Sen blev han större. Och fick en ENORM egen vilja. Jag försökte inne i det sista att hålla mig på min röda grankant. Nej till glitter och annat än rött. Okej då, vi kan köpa rött änglahår (eller lamina heter det visst men mitt namn är finare).

Sen började skolan. Och jag fick något som bara kan kallas för den absoluta motsatsen till snilleblixt. Kom nämligen på att vi kan varje år efter julavslutningen köpa varsin ny dekoration till granen från den fina varuhuset som ligger bredvid skolan. Och sonen får även välja en till pappa.    

Och då börjades det med allt möjligt men framför allt omöjligt. Ett år var det dinosauriekulor , nästa år fotbollar, förra året minns jag så väl. Då var det discolightning för hela slanten med glittriga fåglar (oh yeah baby) och hängande speglar…

Iår hittade han en STOR tomte och en väldans konstig tomte till pappa som har inga händer men i stumparna håller han bollar (?)

Detta är resultatet

jag vet , jag vet, en usel bild.Men nu har jag försökt skriva detta inlägg i säkert 3 timmars tid och försökt vrida o vända på bilden . Och bättre än så här blir det inte idag