Dagens sanning

eller årets tillochmed 🙂

Fortsättning på förra inlägg

Jag vet inte om jag har för mycket fritid just nu eller vad det är som gör att jag är så irriterad över hennes sätt att avfärda det som jag säger.

Men i princip skulle man ju kunna säga till nästa som klagar på att denne är hungrig att det kan man ju inte säga, det finns ju barn i Afrika som svälter.

PS. det är inte första gången hon säger så. Inte alls. Det är så nästintill varje gång jag beklagar mig.

Vad gör du nuförtiden, varför hör du aldrig av dig?

Jag skulle visst informera de två läsare jag har att jag lever. För det gör jag! Dock jobbar jag varje dag (ok, inte på helgerna och inte idag då jag tog en semesterdag) och tiden liksom springer ifrån mig. Jag älskar att arbeta, det gör jag, men det skrivande som jag pysslar med där dagligen gör att fritidsskrivandet inte orkas med.
Jag hade förvisso en annan tanke bakom denna plötsliga väckande av en halvdöd blogg. Det är nämligen som så att jag idag pratade med en väninna och nämnde att jag hann inte med allt förra helgen då min sambo var sjuk. Så allt tog så mycket längre tid än vanligt. Och då säger hon (precis som alla andra gånger jag ‘gnäller’ om hemsysslor) aa men så har jag det heela tiden (hon är ensamstående mamma). Ok, så för att jag har en sambo som hjälper till med sysslor hemma ger mig inte någon rätt att beklaga mig? Jag slätade över (varför gjorde jag det egentligen?) med att min högra tumme var väldigt öm (bröt den i somras, mer om det ngn annan gång) och att jag inte kunde använda högra handen som vanligt. Men min fråga är alltså om JAG tycker ngt är jobbigt är det som så att jag INTE har rätt att tycka det då jag inte är ensamstående morsa?
Alltså jag vet verkligen inte. Har lite svårt att sätta detta på pränt s a s men jag hoppas någon förstår vad jag menar.

Tills nästa gång, det kommer inte att dröja lika länge, jag lovar på heder och samvete.
Bilden är tagen häromdagen, och finns as always även att beskåda på Instagram
där jag heter ninakatarina68

Det är lite mycket nu

Damn jag är trött.

 

Och lite less.

Igår fick jag en akuttid hos tandläkaren då jag bet sönder en tand i onsdagskväll.

 

Nu ska jag skrapa ihop en sisådär 12 000:-

 

Mitt förslag till chefen att hon skulle höja min lön med en  miljon /månad togs väl inte sådär jättepositivt emot.

 

Tyckte det var lika bra att slå till med en ordentlig höjning när man ändå är i farten.

 

Ja ja, det ska väl ordna sig.

 

Hoppas jag

 

 

För le igen, det vill jag 🙂